Iftar i Sverige: Gemenskap, traditioner och väntan på solen
Doften av nybakat bröd och söt baklava fyller gatorna. Barn stirrar otåligt mot horisonten medan de ställer samma fråga om och om igen under dagen: "İftara ne kadar kaldı?" – hur länge dröjer det till iftar? I vardagsrum, mötesplatser och till och med på stadens torg läggs sista handen vid måltiden som kommer att bryta dagens fasta under ramadan. Det är ett ögonblick av gemenskap, av att dela, av att komma hem.
Tusentals kilometer bort, i turkiska Ezine, ägde nyligen en imponerande syn rum: tiotusen människor slog sig ner vid ett långt bord för iftar. En bild som via sociala medier djupt berörde även turkiska grupper i Sverige. Den visar hur iftar, hur lokal den än må vara, alltid framkallar en universell känsla av samhörighet. Vare sig du befinner dig i en by vid Egeiska havet eller i en lokal i Göteborg, är innebörden densamma: vänta tillsammans, bryta fastan tillsammans, vara tacksam tillsammans.
Från Ezine till Stockholm: iftar som förenar
Även i Sverige myllrar det av iftar-aktiviteter. I exempelvis Fittja har nyligen en stor iftar arrangerats där hundratals grannar samlades. Det är en trend man ser allt oftare: lokala myndigheter och organisationer omfamnar iftar som en möjlighet att stärka samhället. Ta till exempel Elif Tekin-Iftar, en känd profil på kvinnoaktivitetscentret i Malmö. I flera år har hon arbetat för att under ramadan samla kvinnor från alla delar av staden. "Det handlar inte bara om maten", säger hon medan hon delar ut dadlar. "Det handlar om känslan av att man hör till, att man tillsammans väntar in solnedgången."
Inför måltiden råder samma ritual överallt. Borden dukas, traditionella rätter förbereds. Många familjer vänder sig då till välkända kokböcker. Hos familjen Yilmaz bläddrar de flitigt i The Ramadan Cookbook: 80 Delicious Recipes Perfect for Ramadan, Eid and Celebrating Throughout the Year för att hitta inspiration till kvällsmålet. Allt från kryddig linssoppa till fyllda vinblad – recepten garanterar en festmåltid så fort solen gått ner.
Smaken av iftar: från gazoz till gourmet
Vad är det egentligen som dukas upp? Här är ett litet urval av favoriter du kan möta i svenska turkiska hem under dessa dagar:
- Dadlar och oliver: Solen går ner, magen väcks försiktigt.
- Soppa (ofta mercemeksi eller ezogelin): Varm och närande, den klassiska starten.
- İftarlık Gazoz: Den fräscha, lätt fruktiga turkiska läsken som blir allt mer populär. Efter en dags fasta är inget så uppfriskande som ett kallt glas.
- Fyllda grönsaker och böreks: Mustigt och mättande, en favorit hos både unga och gamla.
- Baklava eller güllaç: Sötsaker som bryter fastan med ett leende.
Det speciella med iftar i Sverige är blandningen av kulturer. Man ser allt oftare att grannar med annan bakgrund sluter upp, eller att rätter från olika kök kombineras. Iftar blir på så sätt ett lättillgängligt sätt att bekanta sig med islamisk kultur och traditioner.
Mer än en måltid: gemenskapens kraft
Vare sig det handlar om en massamling som i Ezine, ett kommunalt initiativ i Botkyrka, eller en liten sammankomst i en förortslokal: iftar överskrider själva maten. Det är en stund för eftertanke, för tacksamhet, och framför allt för gemenskap. I en tid då världen ibland kan kännas splittrad, erbjuder dessa kvällar ett varmt och välkomnande motstånd. Frågan "İftara ne kadar kaldı?" ställs därför inte bara av hunger, utan av längtan efter det där ögonblicket då hela gemenskapen stannar upp och firar livet tillsammans. Ramazan ayınız mübarek olsun – en välsignad ramadan önskas.