Priyanka Mohan berättar öppenhjärtigt om sitt "Made in Korea"-äventyr: K-pop, kimchi och "ryck och slit"-rysare

Om du har scrollat igenom Netflix India den här veckan är chansen stor att du har snubblat över den färgstarka, kaotiska och helt förtrollande världen i Made in Korea. Och om du inte har det än – vad gör du egentligen? Det här är inte bara ännu en dubbad dramaserie; det är en fullskalig kulturell kollision där tamilsk masala möter K-pops precision. Jag fick ett snack med den sprudlande Priyanka Mohan, som spelar kvinnlig huvudroll, och lita på mig – historierna hon tog med sig från Seoul är saftigare än ett perfekt moget mango.

40 dagars intensivkurs i K-Ottomani

”Fyrtio dagar i Korea”, skrattar Priyanka, fortfarande en aning omtumlad av virvelvinden. ”Det var första gången jag spelade in utomlands så länge, och ärligt talat packade jag väskorna och trodde att jag visste vad jag gav mig in på. Jag visste ingenting.” Serien, regisserad av RA Karthik, kastar hennes karaktär rakt in i hjärtat av den koreanska nöjesindustrin, och livet kom att efterlikna konsten. Hon agerade inte bara; hon upplevde Made in Korea: K-pop-upplevelsen på nära håll. Från att besöka riktiga K-pop-träningsanläggningar till att dela scen med några av Seouls främsta skådespelare, medger Priyanka att energin på inspelningen var beroendeframkallande. ”De här killarna repeterar som om deras liv hängde på det. Till och med en enkel bakgrundsdansare rör sig med en intensitet som får en att direkt vilja skärpa till sitt eget spel.”

Kimchi, soju och det stora matfiaskot

Men låt oss komma till den verkliga kampen varje indisk skådespelare möter utomlands – maten. Priyanka hymlar inte. ”Åh, maten var ett stort problem de första två veckorna!” utbrister hon. ”Jag tittade på buffén de dukade upp för oss – vackert arrangerad, färgglad – och min mage skrek bara efter lite dal-chawal (ris och linssoppa). Jag överlevde på snabbramyun och de där trekantiga kimbap-mellanmålen från närbutiken på nedervåningen.” Hon fann så småningom en räddare i en lokal crew-medlem som visade henne en hemlig bakgårdsrestaurang som gjorde en fantastisk kimchi-jjigae. ”Det var inte ghee-stekt bröd, men det blev min tröstemat. Mot slutet längtade jag efter kimchi till mina morgonägg. Då förstod jag att Korea hade krupit in under huden på mig.”

Att nysta i ”Vit krysantemum” och ”Ryck och slit”

Serien har två ögonblick som alla redan surrar om. Det första är den känslomässigt hjärtskärande scenen med en Vit krysantemum. Utan att spoila något är det en symbol som binder Priyankas karaktär till en smärtsam familjehemlighet. ”Att spela in den scenen var kusligt”, minns hon. ”Blomman ser så oskyldig ut, men i koreansk kultur är den starkt förknippad med begravningar och minne. Regissören Karthik förklarade symboliken, och då föll allt på plats. Vi behövde inga dialoger; tystnaden och den där enda blomman talade för sig själva.”

Sedan har vi den actionfyllda sekvensen som fansen kallar för Ryck och slit-scenen – en hisnande jakt genom Myeongdongs livliga gator där Priyankas karaktär bokstavligen måste rycka åt sig ett avgörande USB-minne och springa. ”Jag tränade för det i veckor! Det var en blandning av Silambam (en indisk kämpakonst) och koreansk stuntkoreografi. Det koreanska stuntteamet var fascinerade av våra kampkonster, och vi slutade med att blanda båda stilarna. Det var en tagning där jag var tvungen att glida under en rullande taxi. Crewet skrek ’Daebak!’ (Fantastiskt!) efter varje tagning. Det var skräckinjagande, men också det roligaste jag någonsin gjort på en inspelning.”

Vad gör att ’Made in Korea’ fungerar?

Så varför är Indien helt sålda på den här serien? Det är inte bara nyhetens behag. Det är den råa, ofiltrerade inblicken i två mycket passionerade kulturer som försöker finna en gemensam plattform. Här är en snabb lista på saker Priyanka lade märke till som gör detta samarbete speciellt:

• Arbetsmoralernas krock: ”Koreaner handlar om snabbhet och precision. Vi indier handlar om jugaad (att fixa på kreativa sätt) och hjärta. På något sätt fann vi en vacker medelväg.”
• Språkbarriären som komedi: ”Vi hade ett utstuderat system med handgester och bruten engelska för att kommunicera. Vid vecka tre hade vi uppfunnit vårt eget språk. Det var jättekul.”
• Den oväntade vänskapen: ”Den koreanska rollistan blev förälskad i vår tamilska musik på inspelningen. Vi spelade AR Rahman under lunchen, och de försökte dansa. Det var ren magi.”

Made in Korea är inte bara en titel; det är ett löfte om en vild resa. Det handlar om en tjej som hamnar i en värld av synkroniserade danssteg och neonskyltar, bara för att upptäcka att hjärtats språk inte behöver någon översättning. Oavsett om du är här för dramat, K-pop-snyggingarna eller bara för att se Priyanka Mohan fullständigt äga i en hanbok, så är det här för dig. Hämta lite popcorn och dyka in – det är den desi-koreanska fusion du aldrig visste att du behövde.