Michael Thorbjornsen – USAs nästa golfstjärna glänser på Players Championship
Det finns vissa namn som bara fastnar. För oss som följer collegegolf nere i staterna har Michael Thorbjornsen varit ett sådant namn i flera år. Men nu, efter helgens insats på The Players Championship, är det inte bara vi nördar som höjer på ögonbrynen. Hela golfvärlden börjar inse att Stanford-produkten är på väg att bli något alldeles extra.
Vänskapen med Åberg och vägen från Stanford
För oss svenskar är det extra roligt att Thorbjornsen kliver fram just nu. Inte bara för att han spelar fantastisk golf, utan för att han delar en speciell historia med vår egen Ludvig Åberg. De två spelade tillsammans på Stanford, ett universitetslag som på senare år närmast varit en plantskola för framtida PGA-stjärnor. En kille som pratat med coacher på västkusten nyligen berättade att de inte kunde sluta babbla om den där trion Åberg, Thorbjornsen och Michael Brennan. Det syntes redan då att de skulle ut och dominera på olika sätt. Nu ser vi det med egna ögon.
Debut på TPC Sawgrass som gav eko
Att kliva in på TPC Sawgrass som relativt färsk på touren är ingen enkel uppgift. Banan är lurig, publikens tryck är enormt och grönorna är snabbare än en New York-taxi. Ändå var det något med Thorbjornsens uppträdande som kändes... moget. Han gick ut där, spelade sitt eget spel och visade upp en järnspelning som fick en och annan veteran att se upp.
Det var ett specifikt läge under helgen som verkligen fångade mitt öga. Efter en del svängigt spel tidigare under rundan hittade han ett läge där de flesta amatörer (och en del proffs) hade nöjt sig med att rädda par. Inte Thorbjornsen. Han siktade mot flaggan, slog ett inspel som landade mjukare än en sommarbris och satte upp en fågel som var så självklar att man nästan glömde hur svårt det egentligen är. Det är de där ögonblicken som skiljer de bra från de riktigt, riktigt vassa.
Här är tre anledningar till att Thorbjornsen är hetare än någonsin just nu:
- Stanford-stämpeln: Han har drillats i samma system som producerat Åberg och flera andra. Det syns i spelsinnet.
- Järnklubborna: Han slipper chansa från fairway. Hans approachspel är så vasst att han kan styra bollen dit han vill, oavsett pinposition.
- Huvudet: Han verkar helt oberörd av rampljuset. Debut på golfens största scener? Inga problem.
Vad gör honom så speciell?
Man kan alltid prata om svingteknik och statistik, men för mig handlar det lika mycket om huvudet. Thorbjornsen har den där sällsynta förmågan att studsa tillbaka. Han är inte orädd för att misslyckas, vilket är ett måste på den här nivån. Hans approachspel är i absolut världsklass. Han slår järnen rent och med en kontroll som får banan att krympa. Trots unga år ser han inte ut att jaga resultat. Han är närvarande i varje slag, precis som en tio år äldre veteran. Att gå på Stanford handlar inte bara om studier; det är en miljö som fostrar vinnare. Han har spelat och vunnit mot framtida proffs i flera år redan.
Framtiden är ljus
Vi kommer garanterat att se mer av Michael Thorbjornsen framöver. Han har verktygen, temperamentet och nu även erfarenheten från en av världens största tävlingar. Och för oss svenska fans? Det betyder att rivaliteten och vänskapen med Ludvig Åberg kommer att fortsätta att utvecklas. De känner varandra utan och innan, de har slitit på samma range och nu gör de det på världens största scen.
Jag säger bara: håll utkik. Det här är inte en one-hit wonder. Det här är början på något riktigt, riktigt stort.