Julia Ebner: Extremismusforskaren om botarméer och näthat
Det är ett osynligt krig som utkämpas där ute i det digitala rummet. Medan vi scrollar igen våra flöden, gillar sedan länge bortglömda bekanta eller irriterar oss på arga kommentarer, är de redan i full gång: arméer av bottar, styrda av extremister, troll och politiska strateger. Ingen annan person i Europa har under de senaste åren granskat detta fenomen lika noggrant som Julia Ebner. Den österrikiska extremismforskaren, som arbetar vid en ledande forskningsinstitution för strategisk dialog i London, har i flera år varnat för den systematiska infiltrationen av våra sociala nätverk. Och hennes senaste analyser är mer oroande än någonsin.
Metoden: Hur bottar erövrar våra hjärnor
Det vore att underskatta problemet att bakom varje hatkampanj bara ana ett gäng arga människor. Vad Julia Ebner och hennes team avslöjar i sina infiltrerande researchprojekt är högt professionellt organiserad manipulation. Det handlar inte längre om enskilda troll, utan om botarméer som styr tusentals konton samtidigt. De postar inte bara radikala slagord, de interagerar, de förstärker varandra och ger på så sätt extrema minoriteter en artificiell räckvidd som de aldrig skulle ha i den verkliga världen. Taktiken är alltid densamma: I kommentarsfälten under inlägg om flyktingar, vaccinering eller val dyker plötsligt massor av identiska narrativ upp. För Julia Ebner är detta ett tydligt mönster: "Vad som ser ut som en spontan folkopinion är ofta resultatet av noggrant planerade digitala attacker", sammanfattar hon resultaten av sina infiltrerande utredningar. Särskilt lömskt är att bottarna lär sig. De imiterar mänskligt beteende, postar först harmlösa kattbilder för att bygga förtroende, och slår sedan till.
Den dödliga effekten av gilla-markeringar och delningar
Många underskattar fortfarande sprängkraften i denna digitala manipulation. Men Julia Ebner har i sina böcker som "Going Dark" eller "The Rage" imponerande dokumenterat hur digitalt hat kan övergå i verkligt våld. Hon visar hur terrororganisationer och högerextrema grupper använder samma algoritmer för att rekrytera desperata ungdomar. Plattformarna själva blir medbrottslingar, eftersom deras algoritmer belönar upprördhet och radikalitet – de lyfter upp de värsta innehållen högst upp i flödena eftersom de genererar mest interaktion. Ett särskilt oroande exempel är de så kallade deepfakes. I en värld där man snart inte kan lita på någon video eller ljudinspelning ser Julia Ebner en ny dimension av desinformation närma sig. "Vi står inför ett eldprov för demokratin", varnar hon. För när fakta inte längre spelar någon roll, är det till slut bara de högst röstade och mest skrupelfria som vinner.
Vad kan vi göra? Experten har tydliga krav
Men Julia Ebner vore inte den mest framstående forskaren på området om hon bara levererade dystra prognoser. Hon kräver äntligen radikal transparens från techjättarna. Det räcker inte att radera några uppenbara hatinlägg. Algoritmerna måste förändras, de får inte längre belöna spridningen av extremism. Dessutom krävs:
- Mer digital kompetens i befolkningen: Vi måste lära oss att känna igen och kritiskt ifrågasätta manipulativt innehåll.
- Oberoende forskning: Hittills har plattformar som Facebook eller X (tidigare Twitter) alltför sällan gett insyn i sina data.
- Internationellt samarbete: Digital manipulation stannar inte vid gränser. Endast om stater som Österrike, Tyskland och EU agerar tillsammans kan vi stoppa de virtuella legosoldaterna.
Arbetet som Julia Ebner utför är en oumbärlig kompass i dessa kaotiska tider. Hon dyker ner i internets mörkaste hörn för att visa oss alla vad som bubblar där nere. Hennes varningar bör vi ta på allvar – för kampen om tolkningsföreträdet i våra hjärnor har länge varit igång. Och vi är allihop mitt i den, vare sig vi vill eller inte.