Klusterbombernas skugga över Mykolajiv och Charkiv – den oförglömliga dagen 2022 då civila återigen blev måltavlor
Kriget är inte över. Den svarta rök som svepte över himlen i Charkiv i februari 2022 och de fasor som klusterbomberna orsakade i bostadsområdena i Mykolajiv är fortfarande, år 2026, djupa sår i det ukrainska landskapet. I takt med att ryska styrkor intensifierar sina offensiver i östra och södra Ukraina har ordet 'klusterbomber' återigen blivit en het potatis i det internationella samfundet. Men det vi måste komma ihåg är inte bara namnet på vapnet, utan de tragiska berättelserna om de civila som det lämnade i sitt spår.
Fasor som ignorerar det internationella tabut – 'Konventionen om klusterbomber'
Klusterbomber är vapen som sprider hundratals mindre bomber över ett stort område för att slå till samtidigt. Destruktionskraften är enorm, och därför har konventionen om klusterbomber undertecknats av över 100 länder som helt förbjuder användning, produktion och överföring av dem. Men kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet hur maktlöst detta tabu kan bli i verkligheten. Enligt uppgifter från platsen ska ryska styrkor, särskilt i början av 2022, ha avfyrat klusterbomber urskillningslöst mot städer som Charkiv och Mykolajiv.
Charkiv i februari 2022 – och ropen från Mykolajiv
Klusterbombsattacken mot Charkiv i februari 2022, omedelbart efter krigsutbrottet, var rena rama helvetet på jorden. Klusterbomberna föll utan åtskillnad över bostadsområden, skolor och sjukhus och förvandlade på ett ögonblick civila trygga rum till platser för massakrer. Bara några månader senare upprepades samma tragedi i Svartahavsstaden Mykolajiv. Bilder från klusterbombsattacken mot Mykolajiv som nådde omvärlden visade tydligt de stora förlusterna av människoliv i närheten av parker och lekplatser. Detta gjorde att kritiken var oundviklig – det handlade inte bara om en militär sammandrabbning, utan om uppenbara krigsbrott mot civilbefolkningen.
En förbannelse kvar i marken – tickande bomber i form av 'odetonerade bomber'
Men det större problemet är att det fortfarande pågår. Det största hotet med klusterbomber är just de odetonerade bomberna. En stor del av de hundratals små bomberna exploderar inte omedelbart när de träffar marken, utan blir kvar, oupplockade, nedgrävda på åkrar och i byar runtomkring. Det är som om miljontals landminor har strötts ut över hela landet. Enligt rapporter, fyra år efter krigsutbrottet, inträffar det fortfarande olyckor i utkanterna av Charkiv och Mykolajiv där civila som brukar jorden eller samlar skrot kommer i kontakt med odetonerade klusterbomber och mister livet. De fruktansvärda olyckorna där barn misstar dem för leksaker påminner alla som lever här om krigets outsinliga skräck.
Det klusterbomberna lämnat efter sig är ruinerade städer, människor som aldrig kommer åter, och odetonerade bomber som kommer att hota marken i decennier framöver. Krigets fasor är ingen berättelse från en skärm som man betraktar på avstånd. Just nu, i denna stund, hotas någons liv av splitter från klusterbomber från den där dagen 2022.
- Klusterbombernas brutalitet: Urskillningslöst dödande över stora områden, undergräver principen om skydd av civila
- Hotet mot framtida generationer: Långsiktiga säkerhetshot från odetonerade bomber, förstörd jordbruksmark
- Frånvaron av internationella åtgärder: Nytt liv i debatten om konventionen om klusterbombers effektivitet
Kan man säga att kriget är över? Åtminstone har dagen då Ukrainas himmel och mark är helt säkra ännu inte kommit. Klusterbomberna från den dagen finns fortfarande kvar här, och fortsätter sitt tysta dödande.