Israel vid vägskälet: sista timmarnas spänning med Iran och påverkan på det israeliska folkets hjärta
När man har täckt Mellanöstern i flera år lär man sig att läsa tystnaden mellan nyheterna. Och de senaste timmarna har den tystnaden varit öronbedövande. Precis när sabbaten övergick i en ny vecka slog verkligheten till med en råhet som få hade väntat sig. Ekon av attackerna på iransk mark har skakat inte bara den regionala geopolitiska balansen, utan också stämningen hos det israeliska folket som, återigen, håller andan medan de uppdaterar sina mobiler.
Allt började eskalera under natten. Sirenerna ljöd inte i Tel Aviv eller Jerusalem, men hotet var lika verkligt som det som har funnits i luften i veckor. Enligt källor nära säkerhetskabinettet har det israeliska svaret på den islamiska republikens tidigare attack varit kirurgiskt, men laddat med symbolik. Det här handlar inte om ett mindre utbyte; det här är en förändring av spelplanen.
Spänningskartan: från Dimona till sjövägarna
Vad som oroar mig mest, och vad jag hör i samtal med säkerhetsanalytiker här i Madrid, är inte bara den militära påverkan. Det är den ekonomiska räckvidden. Bilder som når oss från södra Israel visar en spänd lugn runt strategiska anläggningar, men det verkliga kriget förs just nu mot energiinfrastrukturer hundratals kilometer bort. Information från området tyder på att världens största LNG-anläggning, belägen i en kritisk zon, har varit måltavla för indirekta attacker, vilket redan skakar de europeiska marknaderna. I flera europeiska huvudstäder utvärderar man just nu potentiella avbrott i energiförsörjningen. Det här, mina vänner, berör oss direkt.
Samtidigt försöker vardagen på plats fortgå med den blandning av motståndskraft och galenskap som kännetecknar regionen. Det är märkligt: i går, innan detta bröt ut, kollade jag just tidtabellerna för Israel Railways åt en bekant som skulle resa till Haifa. Det verkade vara en helt vanlig dag. Idag är rekommendationen att undvika folksamlingar och, såklart, att följa instruktionerna från Inrikesfrontens ledning till punkt och pricka. Logistiken i ett land i beredskap är imponerande, men inte mindre ångestfylld för ett samhälle som i decennier levt i denna pendelrörelse.
Västvärldens blick och den diplomatiska faktorn
Det internationella samfundet har, som väntat, reagerat. Men det intressanta ligger inte i pressmeddelandena, utan i de rörelser som inte syns. Kriskonversationerna mellan säkerhetskabinettens medlemmar kretsar kring en enda fråga: var går punkten för återvändo? I diplomatiska korridorer i Bryssel och Washington råder konsensus om att vi har gått in i en fas där begreppet "avskräckning" har sprängts i luften. Det som brukade vara ett schackspel med oskrivna regler har förvandlats till ett pokerparti där båda sidor visar upp sina kort i raseri.
För det israeliska folket betyder detta något mycket konkret: osäkerhet. Inte bara osäkerheten om en raket som kan falla, utan också om Ben Gurion-flygplatsen kommer att hålla sin normala verksamhet igång, eller om ekonomin, som redan var ansträngd av månader av mobiliseringar, kommer att klara av en utdragen upptrappning. Och här finns en detalj som jag tycker är avgörande: enigheten. Trots de djupa interna splittringarna de senaste månaderna (som fyllt löpsedlar över hela världen), i stunder som denna, skärps den där känslan av gemenskap, av tillhörighet till den israeliska identiteten. Det är den kollektiva överlevnadsinstinkten.
Vad kan vi vänta oss under de kommande timmarna?
Baserat på tidigare mönster och den information som fortfarande strömmar in i realtid kan vi förvänta oss:
- Stängning av regionalt luftrum: Flera flygbolag ställer redan in rutter till Tel Aviv, Amman och Beirut. Om ni har flygbokningar, kontrollera med ert bolag.
- Mobilisering av reservister: Det vore inte överraskande om säkerhetskabinettet godkänner ytterligare inkallelser för att täcka upp eventuella fronter. Den israeliska armén är i högsta beredskap.
- Press på energimarknaderna: Priset på råolja och gas kommer att skjuta i höjden när de asiatiska marknaderna öppnar. Detta kommer direkt att påverka den europeiska plånboken, och Spanien är inget undantag.
Världen har förändrats under de senaste 48 timmarna, och Israel befinner sig i epicentrum av den förändringen. Det är inte första gången regionen står inför en utmaning av denna storlek, men det nya är de samtidiga fronterna: den militära, den energimässiga och den diplomatiska. Medan jag skriver detta talar korrespondenter i området om en ovanlig livlighet på gatorna i Jerusalem, inte panik, utan ett kallt beslutsamhet. Den som man känner igen när ett land vet att det, återigen, smider sitt öde över sakta eld.